KUNSKAPSDATABANKEN

Här kan du läsa till dig det mesta om de vanligaste ventilationssystemen. Det är viktigt att du vet hur ditt system fungerar för att du så utförligt som möjligt kan beskriva vad du vill ha hjälp med. 

Ventilation så fungerar det! 

Tilluft, frånluft och självdrag – så fungerar ventilationen i din bostad

 

Ventilationeni din bostad har en huvuduppgift. Den ska sörja för att fukt och föroreningar som alstras i ditt hus ska tas bort och ersättas med ny, frisk luft. För att detta ska fungera optimalt måste ett samspel ske emellan tre olika komponenter: tilluft, frånluft och luft som rör sig mellan rum.

 

Tilluft, luft du tar in i bostaden

Luft som rör sig mellan rummen

Frånluft, luft du tar ut ur din bostaden

Olika ventilationstyper

Självdrag

 

Ventilation med självdrag är vanligt i hus byggda innan 1970-talet. Principen bygger på skillnaden mellan inne- och utetemperatur och fungerar därför väldigt olika beroende på årstid. Husrenovering, tilläggsisolering, byte av värmesystem och byte av fönster, kan också påverka ventilation som bygger på självdrag negativt.


För dålig luftväxling under den varma årstiden.
Ofta kan självdraget då behöva förstärkas med frånluftsfläktar. Läs mer under avsnittet Frånluft.


Dålig cirkulation mellan rum
Otillräcklig cirkulation mellan rum, det vi brukar kalla överluft, avhjälps oftast med friskluftsventiler och/eller ventilationsgaller.

Mekanisk frånluft

 

Ventilation med mekanisk frånluft är vanligt i hus från 1980 och framåt. Principen är densamma som självdrag med skillnaden att du drar ut luften mekaniskt med hjälp av fläktar.

 

Fläkten är kopplad till ett kanalsystem och kan vara placerad på vinden, i spiskåpan eller i en huv ute på taket.

 

Problem och förslag på lösning i bostäder med mekanisk frånluftsventilation:


Torr eller ofräsch luft.
Ofta beror dessa problem på att det är för få friskluftsventiler installerade i rummen. Ibland kan även inställningen av befintliga fläktar behöva ses över.

Mekanisk tilluft/frånluft

 

Ventilation med mekanisk tilluft/frånluft är vanligt i hus från 1980 och framåt. Ett mekaniskt till/frånluftssystem med värmeväxlare för värmeåtervinning, tillsätter och tar ut exakt rätt mängd luft i bostaden.

 

Du får ett bra inneklimat med ventilation i perfekt balans och du kan dessutom göra en energibesparing på upp till 8 000 kWh/år*.

(*källa: energimyndigheten)

 

Problem och förslag på lösning i bostäder med mekanisk frånluftsventilation:

 

Dålig luft eller otillräcklig cirkulation.
Om det uppstår problem trots att ett mekaniskt ventilationssystem är installerat i bostaden, kan inställningarna för anläggningen behöver ses över. Var också noga med regelbundna filterbyten och rengöring av kanaler.

Luftens väg i bostaden

 

Tilluft

För att du, din familj och ditt hus ska må bra behöver frisk luft komma in i bostaden.  I de allra flesta fall räcker det med att du installerar lämpligt antal friskluftsventiler för att undvika problem med torr och ofräsch luft. En bra tumregel är att  du monterar en friskluftsventil i varje sovrum  och två i vardagsrum/allrum.
Friskluftsventiler från Fresh är konstruerade för att ta in rätt mängd filtrerad luft utan att ge obehagligt drag. Komplettera gärna ventilerna med tillbehör som skyddar mot ex. pollen och buller. De vanligaste typerna av friskluftsventiler är väggventiler och fönsterventiler.

 

Frånluft

Frånluftsfläktar

Frånluftsfläktar kan vara en fläkt på vinden, i spiskåpan, ute på taket kopplat till ett kanalsystem eller en badrumsfläkt i ett våtutrymme. Gemensamt är att de hjälper till att ta ut den förbrukade luften ur bostaden.

I hus med självdragsventilation behövs det ofta förstärkning med badrumsfläktar i våtutrymmen som bad, tvätt och dusch. Tänk på att välja en fläkt med fuktstyrning i dessa utrymmen.

Luften mellan rum och värmeflyttning
 

Man talar om tilluft och frånluft, men glömmer ibland luften som rör sig mellan rum. Den kan röra sig via en öppen dörr, galler/ventil i taket eller en springa nere vid tröskeln. Luftväxlingen mellan rum är också viktig när det gäller att distribuera överskottsvärme från ett rum till övriga delar i bostaden. 


Ventilation mellan rum
Om inte luften kan röra sig mellan rummen fungerar inte ventilationen och det kan ibland vara orsaken till att man har dålig luft i ett rum trots att man installerat en tilluftsventil eller en badrumsfläkt. Ofta löser man problem med dålig överlufts cirkulation genom att installera kanalfläktar eller överlufts don.

Flytta värme mellan rum 

Fler och fler installerar braskamin eller luftvärmepump som komplement till övrig uppvärmning. Problemet är att värmen ofta stannar i samma rum. Lösningen kan vara att installera en så kallad värmeflyttare, som hjälper till att fördela överskottsvärmen till angränsande rum.


Bättre ventilation är bara ett sätt att få mer ut av varje värmekrona. Genom att installera någon av Fresh värmeflyttare eller kanalfläktar, tar du vara på värmen som finns i huset.

Ventilation

I inomhusluften samlas föroreningar från matlagning, rökning, städning, dusch och tvätt. Dessutom förorenas luften av t.ex. koldioxid från människors utandningsluft och ämnen som avges från inredningsmaterial. Fukt tillförs luften från oss människor och våra aktiviteter. Inomhusluften behöver därför bytas ut mot frisk luft utifrån genom en kontinuerlig ventilation.


Olika ventilationssystem

Ventilationen skapar ett luftflöde genom att ute luft tas in genom ventiler i vardagsrum och sovrum och förorenad luft förs ut genom ventiler i badrum och kök. I dagens bostäder finns tre typer av ventilationssystem:
 

  • Självdragsventilation (S) Luften tas in genom tilluftsventiler i alla sovrum och vardagsrum, och strömmar ut via frånluftsventiler i toalett, badrum och kök. Självdrag fungerar bäst vintertid, eftersom draget skapas av temperaturskillnader mellan inom- och utomhusluften.

  • Fläktstyrt frånluftssystem (F) Tilluft kommer in genom tilluftsventiler eller vädringsfönster. Luften sugs ut med fläkt via kök och badrum/toalett.

  • Fläktstyrt från- och tilluftssystem (FT) Tilluft trycks in genom fläktstyrda tilluftsventiler i sovrum och vardagsrum. Luften sugs ut med en fläkt via kök och badrum/toalett. FT-system kan även kombineras med värmeväxlare där man tar vara på värmen i frånluften för att spara energi, och kallas då FTX-system.


Hur stor luftomsättning behövs?

Socialstyrelsens riktlinjer (SOSFS 1999:25) säger att i bostäder bör luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme.

Det betyder att all luft i en bostad ska bytas ut på två timmar. Tilluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter golvarea eller 4 l/s per person. Högre krav gäller för t.ex. undervisningslokaler. I Boverkets byggregler finns värden för andra utrymmen, som kök, badrum och tvättstugor.

 

Vädring

Gammal hederlig vädring är ett bra komplement till den kontinuerliga ventilationen. Förvånansvärt ofta stöter man hos boende/brukare på missförståndet att vädring skulle skada ventilationssystemet. Det är bra om du som fastighetsägare informerar hyresgästerna om att vädring är positivt, och hur den bör gå till för att inte slösa med energi, dvs. snabbt och effektivt.
S-system fungerar ofta dåligt sommartid och luftväxlingen måste då ske genom vädring.


Hur undersöks ventilationen?

Vid misstanke om att luftflödena är bristfälliga är det oftast nödvändigt att låta utföra en fackmässig luftflödesmätning. En enkel första kontroll kan man göra genom att använda rök för att kontrollera luftrörelserna vid ventilerna. Om en bit hushållspapper inte sugs fast vid frånluftsdonet kan man utgå från att flödet är otillräckligt. Ett sätt att kontrollera ventilationens effektivitet, speciellt i utrymmen med hög personbelastning, är att mäta CO2-halten. Den bör inte överstiga 1000 ppm annat än tillfälligt.


Obligatorisk ventilationskontroll – OVK

OVK är en återkommande besiktning av ventilationssystemet där man kontrollerar att det uppfyller de krav som ställdes när det installerades. Det är byggnadens ägare som ansvarar för att kontrollerna utförs enligt fastställda intervall, och av en behörig besiktningsman. Det är viktigt att notera att en godkänd OVK-besiktning inte är liktydigt med att ventilationen uppfyller miljöbalkens krav, vilket innebär att bostadens luftflöden och luftomsättning också måste kontrolleras.
Besiktningsresultatet ska skickas till stadsbyggnadskontoret, som är tillsynsmyndighet.
(Förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem)

 

FTX System

 

FTX System
I ett FTX-systemåtervinns värmen i frånluften. En fördel med FT–ochFTX–systemär att tilluften kan värmas och renas, vilket man inte kan i självdrags– eller frånluftsventilerade byggnader..

Det finns även system med styrd från- och tilluft, FT utan värmeväxling. Dessa fungerar i princip som beskrivet ovan, men de saknar värmeåtervinningen. Ofta är det relativt enkelt att komplettera sådana system med värmeväxling.

Så fungerar det

En tilluftsfläkt och en frånluftsfläkt ventilerar huset via två kanalsystem. Tilluften går till sovrum och vardagsrum medan frånluften tas från kök, badrum och tvättstuga. Värmen överförs från den varma frånluften till den kalla ute luften i värmeväxlaren. Energibesparingen kan bli 50–80 procent jämfört med om värmen inte återvinns.

Kräver underhåll


Det gäller att underhålla systemet så att det fungerar som det ska. Rengör regelbundet kanaler, ventiler, fläktar och ventilationsaggregat. Byt filter regelbundet och kontrollera att systemet fungerar som det är tänkt.


Energimyndighetens Test labb har testat åtta modeller av FTX–aggregat. Testet visar att om du installerar ett FTX–systemi ett tätt hus kan du göra en energibesparing på mellan 3 000 och 6 000 kilowatt timmar per år. Mest energi går att spara in norra Sverige.


Vad ska man tänka på?

  • FTX–aggregatets placering (ljud och kanalkondens).

  • Att kanaler dimensioneras korrekt så att inte buller förs in i sovrum och vardagsrum med kanalerna.

  • Att aggregatet inte hängs mot en sovrumsvägg.

  • Åtkomlighet för filterbyten och servicevänlighet.

  • Att kanaler med kalluft (friskluft och avluft) är korta och ordentlig isolerade.

  • Att fläktarna är energieffektiva, annars blir förbrukningen kostsam.

Självdragsventilation

 

Murstocken är husets hjärta

Hur väl självdragssystemet fungerar beror även på hur huset används. Murstocken är husets hjärta och fyller en viktig funktion för ventilationen i hus med självdrag. Värmen som bildas i murstocken när man eldar i en panna, kakelugn eller kamin hjälper till att driva på ventilationen liksom mängden syre som krävs för att förbränningen ska fungera. Även den varma inomhusluften driver på luftväxlingen.
Vid byte av uppvärmningssystem till värmepump eller fjärrvärme kan det bli problem med ventilationen. Det gäller att vara uppmärksam så man inte får problem med fukt och dåligt inneklimat.

 

För- och nackdelar

Självdragssystemet är tyst och okänsligt för elavbrott. Det kan dock medföra dålig ventilation i enplanshus och det finns risk för bakdrag och kallras vid tilluftsventilerna. Bakdrag innebär att luften går in istället för ut genom frånluftsventilerna i kök och badrum. Kallraset kan göra att man inte kan utnyttja utrymmen under och i närheten av tilluftsventilerna, speciellt under kalla perioder. Det finns också risk för låg luftväxling sommartid när temperaturen inne och ute är lika.

 

Beroende på husets utformning och läge i terrängen kan självdraget också bli för stort och man får en för stor luftomsättning med ökade uppvärmningskostnader som följd. I vissa vädersituationer kan man även få övertryck inne i huset. Då kan rumsluften pressas ut genom väggarna och fukten i luften kan kondensera inne i väggen och skapa förutsättningar för mögel- och bakterietillväxt.

 

Man kan heller inte styra hur luften kommer in i huset. Speciellt i hus som tätats på ett felaktigt sätt och där ventilerna har tagits bort kan tilluften leta sig in i huset från husets grund. Det går då inte att på ett bra sätt filtrera den luft som tas in. Ofta får man in en unken lukt i huset, utan att denna behöver bero på mögel. Finns det radon i marken och husgrunden kan radongashalten öka inne i huset.

 

Eftersom det saknas kanaler och möjligheter att styra luftflöden i ett självdragssystem går det inte att återvinna värmen som går ut med ventilationsluften.

 

Förstärkt ventilation

Du kan förstärka ett självdragsventilationssystem med en fläkt som är styrd av utelufttemperaturen. Den startar då det till exempel är mer än 10 grader och fläkten gör så att ventilationen fungerar trots små temperaturskillnader ute och inne.

 

Åtgärder mot kallras

Har du problem med kallras så kan du se över ventilerna. Idag finns det ventiler med kallrasskydd, eller självreglerande uteluftsventiler som begränsar luftflödet när det är riktigt kallt ute.

Krypgrundsventilation

 

Krypgrundsventilation

I regel strävar man efter att ha undertryck i bostaden, d.v.s. ha högre frånluftsflöde än tilluftsflöde. Detta för att ett omvänt förhållande kan medföra kondens då varm fuktig inomhusluft genom övertryck letar sig ut genom springor i konstruktionen, särskilt vintertid.

Uppstår jordlukt, mögellukt eller elak lukt från t.ex. tryckimpregnerat virke i krypgrunden, kan denna lukt genom bostadens undertrycksventilation komma att dras upp genom springor mellan golv och vägg samt andra ställen. Även radon kan komma upp i bostaden på detta sätt.

 

För att motverka att luft från krypgrund dras upp i bostaden måste man undertrycksventilera grunden. Det går till så att sorptionsavfuktare som Acetec PD-250, Fuktkontroll DA-serien eller TrygghetsVakten Pro installeras att blåsa luft ut från utrymmet. Sorptionsavfuktare installeras alltid att blåsa luft ut genom ventilationshål i grundmuren.

Sorptionsavfuktarens kapacitet anpassas efter storleken av utrymmet samt också efter hur mycket elak lukt som förekommer.

För att kunna åstadkomma undertryck i utrymmet måste denna tätas så att dagsljus inte sipprar in. Tätning sker enklast med PU-/byggskum som expanderar efter applicering.

 

För att motverka att varm fuktig inomhus- och utomhusluft som sugs in i grunden kondenserar emot kall yta såsom marken, kan denna isoleras med för ändamålet anpassad krypgrundsisolering. Detta har även en markant energibesparande effekt på avfuktaren.

I fall där grunden är mycket stor eller avdelad måste kanske ventilationssystem av rör byggas, för att åstadkomma en jämn fördelning av den torra återluften från avfuktaren. Dock strävar varmare luft efter att fördela sig till kallare områden samtidigt som fukt strävar efter att fördela sig till torrare områden, så det är ofta inte nödvändigt att bygga upp dyra rörsystem likt vissa aktörer inom avfuktnings-
branschen gör! Därför är det på sin plats att ifrågasätta en dyr offert där bara rörsystemet och arbetskostnad för installation av detta kanske kostar mellan 3.000-15.000:-.

 

Ytterligare sätt att minska flödet av luft upp från krypgrunden in i bostaden är att förbättra inomhusventilationen (minska undertrycket), genom att ta upp fler ventilationshål på lämpliga ställen. Dock är det en balansgång hur mycket extra ventilation man ska ha i bostaden. Minskar man undertrycket i bostaden för mycket kan man riskera att flytta upp problemen på vinden då varm och fuktig inomhusluft kan komma dit upp. Bra är att ha badrumsfläkt Intellivent i duschrum, badrum och tvättstuga etc. och tilluftsventiler i andra rum.

 

Varning för undertrycksventilation av krypgrund endast med fläkt

Ventilera inte grunden genom att forcera uteluft genom denna med en fläkt. Uteluften kommer att i utrymmet kylas av. Då varm fuktig luft kyls av uppstår kraftig höjning av luftfuktigheten eller i värsta fall t.o.m. kondens! Åtgärda inte fuktrelaterade problem genom att enbart koppla in en fläkt som skapar undertrycksventilation. Detta kan fungera en tid (hålla lukten borta) men brukar i en förlängning orsaka än större fuktskador då varm fuktig luft sugs in i utrymmet och höjer luftfuktigheten då den kyls ned.

Injustering av ventilationssystem

 

Injustering av Ventilationssystem

Ett väl injusterat ventilationssystemär en viktig förutsättning för effektiv energianvändning i byggnader. I samband med installation eller ombyggnad av ventilationssystemet ska alltid en injustering genomföras. Injustering och luftflöden kontrolleras sedan regelbundet i samband med de obligatoriska ventilationskontrollerna.- OVK. En rätt utförd injustering minskar också risken för dåligt inomhusklimat, ventilationsljud, fukt- och eventuella radonproblem.

 

Tyvärr finns det alltför många exempel på dåligt injusterade och onödigt energislukande ventilationssystem. Då det huvudsakliga syftet med de obligatoriska ventilationskontrollerna är att säkerställa ett gott inomhusklimat, görs tyvärr inte alltid kontroller av systemens energianvändning. Att utföra en injusteringpå ett tillfredsställande sätt kräver tillgång till speciella mätinstrument, tid, noggrannhet och inte minst kompetens.

 

 

Konsekvenser av dåligt injusterade ventilationssystem

 

För höga luftflöden

Om vissa rum inte har tillräckligt med luft finns en uppenbar risk att det totala luftflödet måste höjas, eller redan är för högt, för att kompensera för de ställen där det är för lite luft. Det går då åt mer energi för att värma luften och mer elenergi för att driva fläktarna. Ett för högt tilluftsflöde kan dessutom ge upphov till övertryck i byggnaden, vilket i sin tur kan orsaka fukt- och mögelproblem.

OVK Besiktning

 

OVK Besiktning

Obligatorisk ventilationskontroll även kallad OVK är en funktionskontroll som utförs av ventilationssystem i svenska byggnader enligt plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen.


Alla byggnader skall enligt svensk lag besiktigas för OVK. Kontrollen utförs av en certifierad funktionskontrollant och återkommer med jämna intervaller, undantaget en- och tvåfamiljshus, där det endast krävs en förstagångsbesiktning. Intervallerna varierar beroende på typ av system och byggnad, och olika typer av system kräver olika behörighet hos besiktningsmannen. Kontrollen av en fastighet utförs mot de byggregler som gällde då fastigheten eller ventilationssystemet beviljats bygglov.


Målet med funktionskontrollen är att utreda om ventilationssystemet fungerar tillfredsställande och uppfyller de krav som ställdes vid den tid anläggningen byggdes. Om funktionskontrollanten finner allvarliga fel kan denna underkänna systemet. Fastighetsägaren måste då åtgärda problemet under en av funktionskontrollanten utsatt tid. Om detta inte görs kan kommunensbyggnadsnämnd utdöma ett föreläggande vid vite.

Radonmätning

 

Radonmätning

Vill du veta radonhalten i ditt hus eller på din tomt ska du mäta. Även om ditt område anses som ett lågriskområde, vet du inte förrän du har mätt. Det råder stora lokala variationer och hälsorisken är så stor att det är värt de få hundralappar det kostar att mäta.

I marken finns det alltid en hög radonhalt. Utomhus späds radonhalten snabbt ut, men inomhus kan den bli väldigt hög.

 

Lufttrycket är lägre inomhus än utomhus och därför sugs den radonhaltiga luften lätt upp i huset. Risken är större om marken är luftgenomsläpplig och husets grund är otät. SSI uppskattar att ca 500 000 bostäder har förhöjda halter av radon, varav de flesta småhus. Riktvärdet för hus, både befintliga och hus som nyproduceras, är 200 Bq/m3 inomhusluft.

 

Diskussioner pågår om riktvärdet eventuellt ska sänkas till 100 Bq/m3 inomhusluft, men inget är bestämt. Enligt en rapport från WHO hösten 2009 är radon farligare för hälsan än man hittills har trott.

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, oftast i små mängder. Blå lättbetong är undantaget. Det är ett alunskifferbaserat byggmaterial, som avger mer radon än andra byggmaterial. Blåbetong tillverkades och användes mellan 1929 och 1975.

 

I kommunalt hushållsvatten är det ovanligt med höga radonhalter. Djupborrade brunnar kan däremot ge vatten med hög radonhalt. När radonförande vatten används i hushållet avgår radon till inomhusluften. Vattnet anses som tjänligt med anmärkning om det innehåller mer än 100 Bq/liter och otjänligt vid mer än 1 000 Bq/liter.

Radon sönderfaller till andra radioaktiva ämnen, som kallas radondöttrar. Dessa följer med luften in i luftrören och lungorna när vi andas och vid för höga halter kan det orsaka lungcancer. Även andra organ i kroppen får en stråldos, men risken för skada är mindre. Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200Bq/m3, kan spara upp till 150 dödsfall i lungcancer per år. Rökaren sänker sin personliga risk från radon effektivast genom att sluta röka.

 

Den som köper en fastighet har själv skyldighet att övertyga sig om att fastigheten inte har problem med radon, för det betraktas inte som ett så kallat dolt fel.

Den vanligaste mätmetoden är med hjälp av en spårfilm. Du beställer helt enkelt radonmätare från ett mät laboratorium. Dessa mätare, som är små dosor med ca 6 cm i diameter, placeras ut i sovrummet och det mest använda rummet förutom köket. Mät tiden ska vara minst två månader. Ju längre tid du mäter, desto noggrannare mätning får du. När det är klart skickar du tillbaka radonmätarna till mät firman tillsammans med ett protokoll du har fyllt i. Resultatet skickas sedan till dig per post efter ett par veckor.

Service

 

Service

Ett av de vanligaste skälen till dålig inomhusluft är ventilationssystem som inte sköts som de ska. Intresset för att serva tekniska installationer hemma är ofta lågt, vilket går ut över både funktionen och livslängden på systemen.

 

Jämför med våra bilar som vi utan att fundera över lämnar in på service med jämna mellanrum. Där är vi dessutom ofta noga med luftkvaliteten, det säljs knappast en bil idag utan klimatanläggning, som också i de flesta fall innehåller filter och således även renar luften. Slutar klimatanläggningen fungera åker bilen självklart in på verkstaden.

 

Hemma däremot, där vi tillbringar betydligt mer tid än i bilen, funderar vi inte lika mycket på luftkvaliteten. Ett dåligt underhållet ventilationssystem kan i sig vara ett problem för luftens kvalitet, luften kan bli sämre än den varit utan ventilation.

© 2023 by ventilationsofferten.se.